Maj 2024 | Timbro
Enligt den senaste rapporten från Timbro, ”Hyresmarknad i kris: Hur unga förlorar på hyresregleringen,” har de svenska hyresregleringarna skapat betydande hinder för unga människor på bostadsmarknaden. Rapporten, författad av Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och docent i fastighetsekonomi vid Lunds universitet, presenterar en djupgående analys av hur hyresregleringar har lett till ökande bostadsköer och försvårad tillgång till hyreslägenheter, särskilt för unga människor.
Annons
En Ständigt Växande Bostadskö
Rapporten visar att antalet personer i Stockholms bostadskö har ökat dramatiskt, med närmare 850 000 människor som står i kö idag. Den genomsnittliga kötiden har ökat från strax över tre år 1994 till nio år idag. I Stockholms innerstad är situationen ännu värre, med genomsnittliga kötider som ökat från sju år till 20 år under samma period. Detta har haft betydande konsekvenser för vilka som kan flytta in, med den genomsnittliga åldern på en inflyttande hyresgäst som har stigit från 30 år 1994 till 40 år 2024, och hela 50 år i innerstaden.
Hyresregleringens Negativa Effekter
Hyresregleringar har skapat en situation där bostadsköerna har tappat sin legitimitet. Systemet missgynnar framför allt unga och andra som inte haft möjlighet att ställa sig i bostadskön för decennier sedan. Dessa individer tvingas ofta leva på andrahandskontrakt, vilket försvårar för företag att rekrytera och för unga att acceptera jobberbjudanden på grund av bristen på tillgängliga hyreslägenheter.
Enligt rapporten är en av de tydligaste konsekvenserna av hyresreglering att den skapar långa bostadsköer. När hyrorna regleras till en nivå som understiger den marknadsmässiga jämviktshyran ökar den efterfrågade kvantiteten bostäder, medan utbudet förblir konstant på kort sikt. Detta resulterar i en brist på bostäder till den reglerade hyran, vilket i sin tur leder till långa köer.
Varför Uppstår Bostadsköer?
Bostadsköer uppstår när hyran är reglerad och inte kan justeras för att matcha utbudet och efterfrågan. På en fri marknad säkerställer hyran fördelningen av bostäder, men när hyran är reglerad behövs en annan fördelningsmodell. Bostadsköer är en vanlig metod, men även bostadslotterier och andra fördelningsmodeller används i Sverige. Den här rapporten visar hur hyresreglering inte bara skapar köer, utan också driver upp priser på oreglerade delmarknader, såsom bostadsrätter och andrahandshyror.
Konsekvenser för Unga
Rapporten betonar hur unga människor drabbas hårt av de långa kötiderna. Eftersom det krävs decennier i kö för att få en hyreslägenhet, har många unga inte ens hunnit ställa sig i kön när de behöver en bostad. Detta gör det nästan omöjligt för unga att få tag i hyreslägenheter, vilket tvingar dem till dyra och osäkra andrahandskontrakt.
Diagram 1 i rapporten visar antalet personer i Stockholms bostadskö från 1947 till 2022, medan Diagram 2 illustrerar antalet förmedlade hyresrätter i relation till befolkningens storlek mellan 1994 och 2023. Dessa diagram tydliggör den dramatiska ökningen av personer i bostadskön och de långa kötiderna.
Annons
Reformbehov
Rapporten föreslår flera reformer för att förbättra situationen. En av de mest radikala lösningarna är att avskaffa hyresregleringen helt. Genom att låta hyrorna justeras efter marknadsmässiga villkor skulle bristsituationen upphöra och bostadsköerna försvinna. Detta skulle inte bara lösa problemet med de långa köerna, utan också underlätta för unga och andra som saknar kötid att komma in på bostadsmarknaden.
Avskaffande av Hyresregleringen
Att avskaffa hyresregleringen innebär att den nuvarande hyreslagstiftningen måste ersättas med en ny. Ett förslag är att implementera modeller liknande de i våra nordiska grannländer, såsom Finland, där hyrorna får justeras efter marknadsmässiga villkor, men med skyddsmekanismer för att undvika kraftiga hyreshöjningar för befintliga hyresgäster.
Fokuserad Omfördelning
Rapporten föreslår också en översyn av bostadsbidragen som ett mer träffsäkert sätt att omfördela resurser till de som behöver det mest. Genom att höja bostadsbidragen istället för att hålla hyror på en låg nivå kan man bättre stödja hushåll med låga inkomster utan att skapa en konstgjord brist på hyresbostäder.
Slutsats
Hyresregleringen har visat sig ha många negativa effekter på bostadsmarknaden, särskilt för unga människor. Genom att avskaffa hyresregleringen och införa marknadsmässiga hyror, tillsammans med förbättrade bostadsbidrag, kan Sverige skapa en mer rättvis och effektiv hyresmarknad. Detta skulle inte bara minska bostadsköerna utan också göra det möjligt för unga att enklare hitta bostäder och bidra till en dynamisk och växande ekonomi.
Läs också: Hur Stockholms bostadsbrist stoppar barnafödandet
Annons
